Stödmurar i granit används ofta där nivåskillnader i tomten behöver tas upp på ett hållbart sätt och där slänter börjar röra sig efter regn, tjällossning eller återkommande belastning från gångytor och uppfarter. I Barkarby, Järfälla förekommer den här typen av arbete på villatomter och kring flerbostadshus där marken behöver stabiliseras samtidigt som ytan görs mer användbar och lättare att underhålla.
Så byggs en granitmur för att hålla emot slänttryck i Barkarby, Järfälla
En stödmur i natursten kräver mer än att sten staplas på höjd. Först läses släntens lutning av, marknivåer mäts in och murens sträckning markeras så att höjdskillnaden tas upp i rätt steg. På en vanlig villatomt rör det sig ofta om 8 till 16 löpmeter mur med en synlig höjd mellan 60 och 120 centimeter. När muren passerar cirka 50 centimeter i höjd behöver underbyggnaden dimensioneras för jordtryck, dränering och frostlyft, annars uppstår sättningar eller utbuktning efter några säsonger.
Schakt och grundläggning
Schakt sker ned till fast och bärande nivå. Ofta hamnar schaktdjupet på 35 till 60 centimeter under färdig mark beroende på jordart och murhöjd. Mjukare massor, rötter och organiskt material tas bort helt. I botten läggs geotextil som skiljeskikt, därefter fylls ett bärlager av krossmaterial, vanligen 0-32 eller 0-63, i omgångar som packas noggrant. För en granitmur används ofta en basbredd som blir tydligt större än murens krön, eftersom tyngden och fotens djup hjälper konstruktionen att stå emot trycket från slänten.
Sättning av granitblock
Själva muren sätts med råkilad eller huggen granit i blockformat som passar murens funktion och uttryck. Vanliga blockdimensioner ligger kring 300 x 300 x 1000 millimeter eller 400 x 400 x 1000 millimeter, men formatet anpassas efter höjd och radie. Första skiftet är avgörande. Där kontrolleras linje, nivå och lutning in mot slänten. En lätt bakåtlutning byggs ofta in för att förbättra stabiliteten. Fogarna förskjuts mellan skiften så att genomgående vertikala skarvar undviks, och mindre justeringar görs med kilar eller packat stenmaterial där blocken behöver vila helt stabilt.
Dränering bakom muren
Vatten bakom en stödmur är en vanlig orsak till skador. Därför byggs baksidan upp med dränerande material, ofta makadam 8-16 eller 16-32, som släpper ned vatten utan att skapa tryck mot muren. En dräneringsledning placeras vid murfot där nivåerna kräver det, med fall mot lämplig avledning. Geotextil används mellan jord och dränerande lager för att finmaterial inte ska vandra in och täppa igen konstruktionen. Den här delen påverkar hållbarheten lika mycket som själva granitblocket.
Anpassning till mark, belastning och anslutande ytor
En stödmur står sällan ensam. Ovanför muren ansluter ofta gräsyta, rabatt, trappa, gång av marksten eller en uppställningsyta som ger extra belastning på överkanten. Därför kontrolleras hur nära kanten sådana ytor ligger och om översta delen av slänten behöver lättas av eller terrasseras i flera nivåer. På tomter med begränsat djup blir det vanligt att kombinera mur med avsats, vilket minskar jordtrycket jämfört med en hög rak vägg i ett steg.
Detaljer som påverkar slutresultatet
Krönet avslutas ofta med ett jämnare toppblock eller med samma stenformat som i övriga muren beroende på uttryck och användning. Intilliggande ytor justeras så att vatten leds bort från murens bakkant och inte rinner ned direkt i fyllningen. Där muren möter trappa, staket eller plantering behöver övergångarna låsas och kantstöd sättas med rätt nivåer. På murar som närmar sig högre konstruktionsnivåer kan dimensionering behöva anpassas efter AMA och relevanta delar av Boverkets byggregler, BBR, särskilt när muren påverkar säkerhet och markens långsiktiga stabilitet.
Det här ingår ofta
- ✓ Utsättning av mursträckning och höjder
- ✓ Schakt, bortforsling av överskottsmassor och uppbyggnad av bärlager
- ✓ Sättning av granitblock med förskjutna skarvar och bakåtlutning
- ✓ Dränerande återfyllnad och justering av anslutande mark
Material
| Material | Mängd |
| Granitblock | 10-14 lpm |
| Bärlager 0-32 | 8-12 ton |
| Makadam 8-16 | 4-6 ton |
| Geotextil och dränrör | 12-16 m |
-
1
Mark och nivåer kontrolleras
Släntens höjd, lutning och markens bärighet gås igenom innan murens läge sätts ut. Här avgörs schaktdjup, murbredd och om flera nivåer ger bättre stabilitet än en hög sammanhängande mur.
-
2
Underbyggnaden packas och muren sätts
Geotextil, bärlager och sättmaterial byggs upp i skikt som packas. Granitblocken placeras från första skiftet med rätt linje, nivå och lätt bakåtlutning så att konstruktionen arbetar med marktrycket i stället för mot det.
-
3
Dränering och återställning färdigställs
Bakom muren fylls dränerande stenmaterial på, dränledning läggs där det behövs och slänten formas om. Anslutande gångar, planteringsytor eller kanter justeras så att vatten leds bort från konstruktionen och helheten får en jämn avslutning.
Liknande murar för nivåskillnader och slänter
Projekt av den här typen omfattar ofta både markstabilisering och en tydlig avgränsning av tomtens olika nivåer. Granit väljs ofta när muren ska tåla fukt, frost och mekanisk belastning under lång tid, samtidigt som den passar ihop med marksten, trappor och planteringar i samma utemiljö.
Höjdskillnad, jordart och vattenflöden styr hur muren byggs upp under mark. På en lägre mur kan konstruktionen hållas relativt enkel, medan högre partier kräver bredare fot, mer dränerande återfyllnad och noggrannare kontroll av sidotryck från slänten. Arbetet kan i många fall omfattas av ROT när det gäller markarbete och förbättring på befintlig bostad.
- ✓ Schakt till fast och bärande undergrund
- ✓ Packat bärlager anpassat för murens höjd och vikt
- ✓ Dränerande zon bakom muren med geotextil
- ✓ Granitblock satta med jämn linjeföring och förskjutna fogar
- ✓ Återställning av anslutande ytor och nivåer
Står du inför ett liknande arbete?
Beskriv markförhållanden och önskad mur i formuläret här intill så blir det lättare att komma vidare med rätt hjälp för stenläggning och stödmurar.